Nu är jag irriterad. På läroplanen för förskolan.
Den har nu blivit reviderad och ska släppas i ny upplaga. Jag är lite besviken. Jag hade förväntat mig mer helt enkelt. I mångt och mycket är texten exakt lika som innan.
Egentligen är det konstigt att jag reagerar nu och att jag inte gjort det innan eftersom detta stått sedan 1998 och under de år jag pluggat fram tills nu.
Vår gemensamma värdegrund vilar på demokratin och alla människors lika värde i det här landet. Borde göra det ialla fall....
jag citerar här ett beskrivande stycke ur läroplanen
"Verksamheten ska präglas av omsorg om
individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan ut-sättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksam-heten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.
Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell
mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt
och aktning för varje människa oavsett bakgrund"
Här börjar jag reagera....
"Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och
förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars
uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller"
I förskolan skall vi ge barnen förståelse för att alla är olika, det behöver inte finnas något rätt eller fel så länge man inte skadar sig själv eller andra. Men då är det lite märkligt att läroplanen säger att vi ska motverka traditionella könsroller och könsmönster. Då har vi ju just precis bestämt oss för att de är fel!
Det går till ytterligheter....
Visst stämmer det att sättet vi bemöter små individer på formar deras syn på sig själva och andra. Självfallet ska alla få samma möjligheter att prova och erövra färdigheter och kunskaper genom den dagliga leken och genom att vistas i den pedagogiska miljön som vi iordningsställt för ALLA. Visst finns det en bilhörna, en dockhörna och så vidare...Men utmaningen ligger i att locka alla barn till olika saker, saker de inte så ofta provar oavsett om de är flickor eller pojkar. Det är minst en lika stor utmaning att få ett barn att ta en pensel i handen för att måla eller att ens gå in i ateljén när de mycket hellre vill leka med dinosaurierna eller vara ute på gården. Då kanske man kan ta med dinosaurierna in i ateljén och studera dem för att sedan försöka avbilda dem på något vis. Eller så tar man ut staffli och färg och målar ute. Det är så här jag tycker man borde tänka, vikten av att utmana varje INDIVID.
Genusperspektivet innefattar så mycket mer och istället för att motverka något borde fokus ligga på det. Det ligger djupt rotat i vårt kroppsspråk, språkbruk och tålamod. Hur vi hanterar konflikter och hur vi exempelvis erbjuder barnen en aktvitet för att aktivera dem på morgonen. Vem vi hjälper först i tamburen eller vid matbordet och såvidare...Visst ska detta lyftas i läroplanen. Men vad är det egentligen för fel på traditionella könsmönster och könsroller i sig? så länge man blir bemött av kunniga pedagoger och lärare och ett icke diskriminerande samhälle under sin uppväxt? Sedan kan man välja själv, vilket sorts förhållande och inställning till livet man vill ha.
Samhällets signaler visar till stor del något helt annat än läroplanen...
Bläddra igenom barnens bibel till jul...(Leksakskatalogen)
Titta på barnkläder i butik och i kataloger.
Fundera kring tecknad film och sagoböcker och så vidare...
Vilka fritidsaktiviteter erbjuds barnen och på vilket sätt väcks intresset för dem?
Varför måste vi ens uttrycka oss så, att vi ska motverka traditionella könsmönster och könsroller? Varför kan inte barn få vara barn, individer få vara och bli bemötta som individer som inte måste formas åt det ena eller det andra hållet? Det känns gammalt på något sätt....
