Nu vet jag inte om jag ska skylla på faktumet att jag jobbar heltid på ett i stundtals himla hektiskt jobb. Eller om det är något som hänger ihop med rynkorna i pannan och på näsan? Men det senaste året har jag börjat känna ett behov av att skriva ner allt, skriva listor....
Jag har en lista på
Projekt jag ska ta tag i hemma.
Saker jag ska ta tag i på jobbet.
Saker jag har lust att köpa när lönen kommer.
Saker jag vill göra med Andreas när vi har tråkigt.
Kompisar jag borde ringa.
Olika designer till naglarna jag vill prova.
Vilken mat som finns i frysen.
Och slutligen, en lista på mina listor.
Listan till frysen glömmer jag jämt att ändra efter hand som den töms och fylls på.
Jag har råd med ungefär en sak av 100 när lönen kommer.
Kompisarna jag borde ringa ringer sällan eller aldrig mig heller.
Projekten jag vill ta tag i byggs på hög och mitt hobbyrum ser ut som kriget.
Det kanske är dags att slopa listorna! De kanske bara genererar ångest i slutändan?
Min nya tanke är att jag på måndagar ska grovplanera veckan. Vad jag ska laga för mat, vilka dagar jag ska träna och vilka dagar jag ska göra något "speciellt". Så att jag överhuvudtaget gör något annat än att dega framför datorn och äta typ nudlar.
Hmmmm, men mobilen måste jag hålla kvar vid, där alla vardagliga måsten skrivs ner. Vem jag ska ringa i vilket ärende eller om jag tar på mig att lösa något på jobbet.
Och min "1 om dagen regel" är kanske inte heller så dum?
Gör en sak i lägenheten (Vattna blommor,byta sängkläder mm)
Gör en sak för mig själv (Måla naglarna, läsa en tidning mm)
Gör en social sak.(Ringa, smsa eller träffa någon kompis)
Och det ironiska är att jag ser mig som en spontan person...Dock med självinsikt nog att inse att det finns ett liiiitet kontrollbehov.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar